Så, nu är då midsommarhelgen officiellt slut. Det känns lite sorgligt, för man vet inte när man kommer vara ute i stugan igen. Det brukar bara vara så att man är där ute på midsommar. Den är som en knytpunkt för vår släkt och det känns som om vi inte hade hållt ihop lika bra, om vi inte hade haft Stugan. Det är ändå inte lika sorgligt som det brukar vara, för vi träffar
nästan alla om två veckor, när vi ska på bröllop! :)
Min älsklingskjol! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar