ETT VÄLDIGT ANNORLUNDA ÅR

Ännu ett år börjar lida mot sitt slut och när jag blickar ut över hela 2011 inser jag hur snabbt detta året har gått, men även hur mycket jag har hunnit med och genomlidit. Jag har fått kämpa på alla fronter, vissa mer lyckade än andra. Det som har märkts mest är min fysiska kamp, mot skador och liknande. Tyvärr börjar jag det nya året, 2012 - undergångens år enligt vissa, mycket svagare än jag någonsin har varit.

2011 började tufft, men jag tog mig igenom det och har sedan dess gått med huvudet högt. Förstått att inget och ingen ska få sänka mig. Jag har fått tillbaka mitt hopp, som för mig, är det allra viktigaste.

Jag har knutit nya vänskapar, förlorat en del, men även återfunnit många gamla. Jag hade aldrig klarat mig utan mina fina vänner eller min familj. De betyder allt! Jag vet att många brukar säga så och det låter klychigt, men för min del är det hundra procent sant. Jag kan inte förklara det med ord.

Jag har undanhållit mycket av mina egna känslor. Jag tror att ingen har förstått vissa saker. På ett sätt är det riktigt skönt, men skulle även ha varit underbart att kunna prata med någon om det. Detta hoppas jag kommer ändras under 2012.

När jag har haft det som jobbigast, det är då jag har sett vilka personer som alltid finns där för mig. Det har kanske inte alltid varit dem som jag har trott, utan helt andra personer och det känns helt fantastiskt! Ett enda litet sms kan göra så mycket. Det jag tänker på främst är när jag var på sjukhuset och hade blvit opererad. Fick sova över där och vaknade till flera gånger under dagen och natten för att det trillade in sms i min inkorg. Alla dessa personer som brydde sig, jag kunde knappt tro det. Så mitt i allt elände och all smärta, var jag nästan som lyckligast.

Tack till alla er som varit med mig under 2011! Ni är bäst och ni kan inte fatta hur mycket ni betyder för mig! ♥

Två bilder från igår