Ni vet känslan av att vara någon helt annan stans? Jag menar inte bokstavligt talat, utan när man är på en plats men ens tankar och allt är någon helt annan stans? Så har jag känt mig under de senaste veckorna. Kan inte riktigt beskriva hur eller varför, men jag känner mig helt tom inombords. Även att det är lugnt på alla fronter just nu, så känns det jobbigt på något sätt. Vet inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre. Vet inte ens varför det har blivit på det här sättet.
När jag och ett par tjejer i klassen pratade idag, sa jag att mitt liv kommer börja när jag börjar mitt studentliv, för just nu känns det inte som att jag lever. Förstår ni hur jag menar? Det är ju denna tid som är menad för att vara den bästa i våra liv! Vi är unga, går på gymnasiet och har hela världen för våra fötter, men varför känns då allt så fel?
Hoppas jag får rätsida på allt snart..! Kan ju säga en sak, att blogga hjälper faktiskt :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar